Jaha..

Så var det snart dax igen för det evinnerliga löften om nytt hälsosamt liv efter tolvslaget.

Kommer väl gå lika bra som vanligt antar jag.

Har säkert startat minst 30 nya liv och de slutar alla på samma vis.

"-NÄSTA ÅR , ska det minsan bli hälsosamt med vetegräs, hönsfoder och gud vet vad alla hälsosamma människor stoppar i sig."

Hur kul är det på en skala egentligen.

En spinkig liten blond sak på vuxendagiset är ständigt på uselt humör efter måltiderna med selleri och vattenglas.

Nä tacka vet jag en redig måltid och ett glatt humör.

Har hittat ett nytt gym där man tar det lite lugnt i början.

Gäller ju inte att förta sig i början.

Bra att ha lite hull.

Det kan ju trots allt komma en kall vinter.

God Kväll

-"STOP!!!!", vrålade väninnan så hela innerstan satte kaffet i vrångstrupen.

-"JAG MÅSTE FOTA DE HÄR KASSARNA SOM VI BÄR SÅ JAG KAN LÄGGA IN I MIN BLOGG", fortsatte väninnan gastandes.

-"Håll nu de här kassarna så jag kan ta en bild, sa väninnan i lite mer dämpad ton.

Sedan väninnan började blogga så ska allt dokumenteras in i minsta detalj.

De fyllda vinglasen på restaurangen, de tomma vinglasen på restaurangen och gärna en bild på Ärkehaggan som gör allt för att slippa hamna på bild.

Inte särskilt svårt iof då väninnan ännu inte har någon vidvinkelkamera, tack och lov.

Väninnan har hållit uppe med rökningen i åtta månader och måste ersätta sitt nikotinbehov med andra behov.

Strongt!

God Middag

Jupp det är bara att konstatera.
Nu har man uppnått den ålder då minnet börjar svikta.
Detta evinnerliga letande efter nycklar, fjärrkontroller, glasögon och andra nödvändiga saker som hela tiden har en förmåga att lägga sig på en plats som man inte kommer ihåg.
Kokboken som har använts dagligen under en lång tid är bara spårlöst borta. Finns bara inte.
Kan inte begripa var jag har lagt den.
Det är inte precis så att jag bor i en sjurummare, men någonstans på de 40 kvm ska den ju finnas.
Kollegan, som har fått stå ut med alla beklaganden, kom på den för honom brillianta idén.
-"Du borde sätta allting i din lägenhet i senilsnören, då vet du ju var allting är".
Ska vara en karl till att komma på en sån puckad idé.
Väninnan tycker oxå det är himla kul att ge käftsmällar ang minnet.
Vill bara säga att hon inte minns så himla bra själv.
Ibland när vi sitter och gaggar och helt plötsligt blir distraherade av ngt så har vi helt plötsligt glömt vad vi pratade om.
Sen börjar vi om på ny kula tills vi blir distraherade igen och sådär håller det på.
Skam den som ger sig.

God Afton